Månadens artist Januari 2010: Håkan Hellström

Håkan Georg Hellström, född 2 april 1974 i Frölunda, Göteborg.

Hellström var med och bildade bandet Broder Daniel under skolåren, då han och Henrik Berggren med flera gick på Göteborgs högre samskola. Han spelade då trummor i bandet men hoppade av 1995. Två veckor senare fick Broder Daniel skivkontrakt med EMI. Hellström spelade i stället trummor i ett annat Göteborgsband, Honey is cool, med vilket han spelade in två skivor, Focky Focky No Pay och Crazy Love. Han sjöng också vid den här tiden i bandet Påvels. När Broder Daniels gitarrist Johan Neckvall hoppade av och basisten Theodor Jensen tog över gitarren passade Håkan på att ta över basen.

1998 släppte Broder Daniel plattan Broder Daniel Forever. Albumet blev en succé med draghjälp från filmen Fucking Åmål, vars soundtrack innehåller låtarna "Whirlwind" eller även kallad "Superstar" från Broder Daniel Forever och "Underground" från föregångaren Broder Daniel (album). Sedan hördes inte mycket från någon av medlemmarna på ett tag och Håkan Hellström började jobba med lite solomaterial. Under sommaren 2000 spelade Hellström på Göteborgskalaset och Emmabodafestivalen, och Sveriges Radio P3 börjar spela hans första singlar.

Hellström blev känd för en större publik hösten 2000 när han slog igenom med låten "Känn ingen sorg för mig Göteborg". Hans första album med samma namn kom i oktober och blev en succé, både försäljnings- och kritikermässigt. Förutom debutsingeln innehöll den flera andra numera kända låtar, av vilka "Ramlar", "En vän med en bil" och "Nu kan du få mig så lätt" torde vara de mest kända. Håkan Hellström

2001 fick Hellström utmärkelsen Årets göteborgare. Samma år gjorde Hellström ett bejublat framträdande på Allsång på Skansen, vilket introducerade honom för en ännu bredare publik.

I början av 2002 släppte han EP:n Luften bor i mina steg där han tolkade fyra visor; "Trubbel", "Äntligen på väg", "Visa vid vindens ängar" och "Jag ger dig min morgon".

Inför nästa album reste han med sitt band till Rio de Janeiro. Där tillbringade de många nätter på stadens sambaskolor. I Rio skulle Håkan Hellström göra ett reserepotage för TV4. Som guide i Rio de Janeiro fick han Natalie Davet som senare blev hans sambo. Det är så jag säger det släpptes i oktober 2002 och mottogs bra hos kritiker och publik. Skivan hade en tydlig prägel från Brasilien. De mest kända låtarna från den skivan torde vara "Kom igen Lena!", "Den fulaste flickan i världen" och "Mitt Gullbergs Kaj Paradis".

Efter den andra skivan dröjde det ända till i februari 2005 innan det tredje albumet, Ett kolikbarns bekännelser, släpptes. En skiva som delvis går ifrån Håkans tidigare sound, men ändå har tydlig Håkan-prägel. I slutet av 2005 kom Nåt gammalt, nåt nytt, nåt lånat, nåt blått som Hellström kallar uppsamlingsalbum. Albumet tillägnades det uppmärksammade fallet om den trettonåriga pojken Måns Jenninger som begick självmord efter att ha varit utsatt för mobbning i flera år.

Håkan Hellström fick en grammis 2006 för bästa manliga artist. 2007 tilldelades han årets Taubestipendium.

Albumet För sent för Edelweiss släpptes 26 mars 2008. Första singeln "För en lång lång tid" släpptes 5 mars samma år. Låten blev nummer tre på Trackslistans årslista för 2008 och Håkan själv bästa manliga soloartist.